är det bara pga att jag inte har köpt word till min nya dator som gör att bloggens typsnitt är fel?
eller är det något jag måste göra/fixa som jag har missat?

i jurassic park, när t-rexen är och traskar vid bilarna
vem vid sina sinnens fulla bruk skulle faktiskt slå på en ficklampa och lysa med den på den stora köttätande dinosaurien???

försöker bestämma om jag vill klippa luggen eller spara ut den. nu är den sådär jobbigt halvlång.
men skulle vara skönt att ha en riktigt lång lugg, nästan lika lång som resten av håret.
men skulle vara skönt att bara klippa av den också.
hmmmm. major dilemma. tricky. very tricky.

känner såhär: måste bloggar ha teman??? vad är mitt tema isåfall?? min hjärna som text???? hmm.

jag har, i min GARDEROB (finns mer i tvätten) just nu: 26 t-shitar, 21 linnen, 35 tröjor, 25 strumpbyxor, 11 kjolar, 13 klänningar, 6 shorts och 11 byxor. sammanlag 123 klädesplagg. då har jag alltså ej räknat med underkläder + strumpor. VAD ÄR DETTA

har längtat och längtat och nästan sprängts för att jag har längtat så mycket efter att fylla 18. och nu när jag snart gör det känns det inte ens verkligt på något sätt. jag har tänkt så länge att "när jag fyller 18 ska jag..." men nu när det är så kort tid kvar inser jag ju att det mesta kommer inte ens gå. inte på en gång, som jag vill. måste vänta, planera, fixa. är dålig på att planera. nä förresten, är bra på att planera men dålig på att följa planeringen. äsch.

jag vill inte ha ett mediokert liv. jag vill flytta mycket, uppleva mycket, leva på gränsen varje dag och leva bara för just den dagen. väntan på att kunna göra det, att bli arton och få bestämma själv är nästan mer än jag klarar. väntan på att få börja leva har nästan fått mig att inte vilja leva alls. ifall det slutar med att jag stannar kvar här, skaffar man villa barn hund och volvo. nej förresten, så får det inte sluta. har spenderat den här delen av mitt liv med att vara miserabel. vill inte spendera resten av det så.
någonting som känns väldigt lockande för mig är att spara tillräckligt med pengar för att åka någonstans. sen bara åka. utan jobb bostad vänner. kommer ju dock med stor sannolikhet sluta med att jag säljer mig själv för att ha råd med mat, men ändå. bara känslan av att vara på väg, att inte veta vad som ska hända. något med det tilltalar mig så otroligt.

förståeligt det där, med att vilja att livet ska vara mer som en film. verkligheten suger ärligt talat.

är så trött. men har varit glad idag ändå. bara förvirrad som vanligt. hur ska man kunna veta vad man känner ens. svårt. ska jobba idag, det ska bli roligt. sen ska jag sova hos ebs. jag gillar att vara hos henne, känner mig mer hemma där än på stället jag faktiskt kallar hem.
tycker inte om när jag blir påtvingad saker. känner mig instängd och vill springa åt andra hållet. vill att saker och ting ska få gå sin egen väg och bli som de blir. vill att jag själv ska få gå min egen väg och bli som jag blir också antar jag. nog därför jag längtar så mycket tills jag blir arton. då kommer jag ha alla möjligheter i världen att slippa bli bestämd över, slippa bli påtvingad saker. men det är verkligen inte länge kvar nu. borde göra en nedräkning, men jag vet inte hur man gör såna.
ibland önskar jag att jag skulle få vara precis 100% ärlig om allt. men livet skulle bli så ensamt då. människor i allmänhet klarar sällan av ärlighet. jag är så ärlig som jag kan, men det är ändå bara ca 70%, max. undra hur folk som inte är jag klarar av vardagen. är det tänkt att det ska vara så svårt att inte få säga sanningen?
nu menar jag inte ärlig som i "vilken ful tröja du har", sånt är mest bara elakt.
ärlighet som i "jag tycker om dig så mycket att det känns som att mitt huvud ska sprängas men"
eller "ifall jag fick bestämma skulle jag dö nu".
jag tänker ofta så, "ifall jag fick bestämma".
men vem är det som bestämmer om inte jag? vem säger till att jag har nått min gräns om inte jag själv? ingen annan vet ju var min gräns går. mina tankar går runt i cirklar och går längs vägar jag redan gått och sen i en cirkel till, känns det som. runtruntrunt. som jag sagt tidigare; och karusellen snurrar lite för fort, jag är yr och skulle vilja kliva av.

mycket som händer just nu
många tankar som snurrar i huvudet
dock är inte allt negativt
långt ifrån

har svårt för sociala spel, förstår dem inte och är dålig på att delta, dålig på att följa reglerna.

precis så.