jag är kär i kärleken

det är vad jag fått ut av denna kväll

inte hjärtekross, tårar och att må dåligt
utan den lugna, men dock lite irriterande, insikten att jag
jessica-somhatarkärlekochalltvaddetinnebär
går omkring och är kär i kärleken

jag har längtat efter den där pojken som ska komma valsandes
och göra allting så mycket bättre
som alla verkar ha

som man håller i handen
som drar fingrarna genom ens hår
som man beter sig sådär fint med

jag har längtat efter det så mycket att det räckte
med att en ny och spännande person valsade in i mitt liv
för att jag skulle tro att jag var helt förlorad, förälskad och förvirrad

men ikväll sade den personen åt mig att
(eftersom uppöveröronenförälskade-jessica är väldigt odiskret med sina känslor)
han märkt av att jag kanske var intresserad av honom
och att han behövde säga att han inte kände så tillbaka

först kändes det såklart som att världen just gått under
som att jag stannat mitt i tiden

sen började jag tänka
och det var som att den bubbla jag levt i spräckts bara sådär
vad har jag tänkt med egentligen, undrade jag
vi är inte ens särskilt lika, hur hade jag tänkt få det att funka?
men jag hade ju inte ens tänkt
bara låtit den här personen representera allt jag på ett plan vill ha