och när ångesten väl kommer omfamnar jag den som en gammal och kär vän


saknar längden och färgen. har klippt av det och förstört det. jag blir aldrig nöjd, kan aldrig hålla mig till en sak.
aldrig stanna kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0